Fredagen den 26 juni 2009

Den här dagen kommer jag nog alltid att minnas. Den var verkligen fylld av allt man kan tänka sig och jag känner att jag måste berätta om den från början till slut.

Så minns jag Michael JacksonDet började med att jag vaknade och slog på TV:n. Där fick man direkt beskedet att Michael Jackson avlidit, vilket blev en smärre chock. Tycka vad man vill om den skandalomsusade föredettingen, det fanns en tid i mitt liv när allt handlade om honom. Min första riktigt stora idol. Min första skiva var ”Bad” på vinyl, som jag ”lånade” av min syster, och lärde jag mig alla texter utantill. Jag hade säkert femtio posters på honom i mitt lilla pojkrum i Skegrie. Jag hade även ett fyra timmar långt VHS-band med de flesta av hans videor samt ännu ett med en livekonsert från Dangerous-turnén, jag tror det var i Budapest. Dessa mediala dyrgripar begagnades så gott som dagligen. Det band man skapar med sin första stora idol kommer alltid finnas kvar i någon utsträckning och detta gjorde att jag i går morse blev väldigt ledsen. En av musikhistoriens största, om inte för musikalisk kvalitet så i alla fall för musikalisk framgång. Vi kommer att sakna dig, Michael!

Efter den omtumlande starten av dagen och efter att ha lyssnat igenom ”Thriller” och halva ”Bad” var det dags för sista dagen på jobbet innan semestern. Det var verkligen slutspurt. En kollega har blivit dålig och det fanns ofantligt med arbete som skulle göras. Vi sprang som aldrig förr, fram till halv sex när jag stängde datorn och tog ett glas rosé för att fira. Och det fanns mer än semestern att fira. Under de senaste veckorna har vi jobbat stenhårt med en pitch för ett stort svenskt företag och via en konkurrens med fyra andra byråer fick vi ungefär klockan tre i går reda på att vi vunnit. Det känns helt otroligt skönt, men även välförtjänt. Vår arbetsgrupp har jobbat stenhårt och alla inblandade har hållit högsta nivå. Det här är kanske den enskilt största händelsen i min karriär än så länge, tillsammans med nomineringen som årets rookie förra året.

Sverige - England U21Jag hade bestämt träff med Sofia och jag halvsprang i något slags lyckorus, uppblandat med ovannämnda sorg på något konstigt sätt, till tunnelbanan för att ta mig till Medborgarplatsen. Mötte upp Sofia, vi gick och köpte thaimat, tog en öl och missade dumt nog första halvlek av fotbollen. Sen gick vi upp till Lisa för att se andra halvlek. Och vilken match det blev! Det var längesedan jag kände mig så upprymd av svensk fotboll. Det är ju hur surt som helst att vi ska åka ut på straffar igen, men all heder till laget som spelat sjukt bra och underhållande.

Sen kom Kattis hem från en utbildning i Luxemburg och vi gick alla till Pelikan och drack stora öl. En fin avslutning på en helt bisarr dag. Idag är det semester. Ofattbart skönt! Idag har jag även gjort nått ganska omvälvande som jag kommer att skriva om imorgon. Stay tuned!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: