1900-talets bästa album – Del 2

Fleetwood Mac40. Fleetwood Mac – Fleetwood Mac  (1975)

Alla tjatar alltid om ”White Light / White Heat” och så vidare, men låten ”Monday Morning” är kanske den bästa öppningslåten någonsin. Det självbetitlade mästerverket är sagan om hur Mick Fleetwood bildar en helt ny grupp med samma namn, genom att addera rockduon Buckingham-Nicks. Genialt drag, genial platta!

Armed Forces39. Elvis Costello – Armed Forces (1979)

Om Elvis Presley är kungen av rock så är fan Elvis Costello kungen av pop (Michael Jackson får ursäkta). Efter att ha haft en fin liten pärla till debut och en lite för spretig uppföljare fixar han full pott med ”Armed Forses”. Det krävs ett geni för att skriva den simplaste popdängan. Elvis Costello har skrivit mängder av simpla popdängor och de flesta finns samlade just här.

The Head On The Door38. Cure – The Head On The Door (1985)

I och med lite trallvänliga singlar började man märka att Cure var sugna på att göra något med lite mer fart och… ja kanske inte glädje men i alla fall stuns i. Resultatet blev ”The head on the door” som har den där trevliga egenskapen av att lyckas skapa MTV- och dansgolvssuccéer med gravallvarliga och sjukt djupa låtar. En hitkavalkad med Robert Smith, innehavare av världens bästa sångröst, i sitt esse.

Willy and the Poor Boys37. Creedence Clearwater Revival – Willy and the Poor Boys (1969)

John Fogherty lägger sitt mörker på hyllan och med den renaste spelglädjen lirar CCR in sitt absolut finaste album. Dock kan sångaren inte hålla inne all den ilska han bär på, så han låter det hela rinna över i en av världens bästa protestsånger någonsin, ”Fortunate Son”. Med ett så hårt knytnäveslag kan det inte gå fel och albumet blev den perfekta avslutningen på världens bästa årtionde.

Gentlemen36. Afghan Whigs – Gentlemen (1993)

Det var på en riktigt sen efterfest på Småland Nation i Lund, hos nån kille jag aldrig träffat. Medan alla inblandade var fullt upptagna med att halsa absint, håna borgare, sluka eld och allt annat man brukade företa sig på dessa tillställningar, lade värden hela natten på att få mig att förstå storheten med Gentlemen. Han lyckades. Det blir VM i ångest när Greg Dullis falska röst skär igenom alla minnen av varenda misslyckat förhållande man nånsin haft.

The Times They Are A-Changin'35. Bob Dylan – The times they are a-changin’ (1964)

Efter att Dylan lyckats nå framgång med ”Freeweelin'” var det dags att möta upp de stora förväntingar som fans kan ha efter just en sådan framgång. Han hade lärt sig precis vad de ville höra, vilket var protestsånger från den störste protestsångaren. Han föredrog inte själv kategorin, ville egentligen bara vara en framgångsrik musiker. Men på något sätt lade sig alla toner och ord i helt perfekt följd och Dylan sa allt det alla andra sångare drömde om att kunna säga. Han har sagt att han själv bara kanaliserade låtar som kom till honom och i detta fall var han en oklanderlig mottagare. Det kan hävdas att plattan satte en hel värld i rörelse.

Horses34. Patti Smith – Horses (1975)

År 2007 ser jag och mina vänner Patti Smith på festivalen All Tomorrows Parties i England och det är förmodligen bland de bästa konserter jag någonsin sett. Vilken utstrålning och vilka låtar! Över 30 år tidigare spelade hon in sitt debutalbum och det faktum att hon aldrig blev bättre säger mycket mer om kvaliteten på albumet än om henne som artist. Världens coolaste tjej slår Van Morrisons Them på fingrarna genom att sno deras dunderhit ”Gloria” och göra den fem nivåer bättre.

Jazz på Svenska33. Jan Johansson – Jazz på Svenska (1963)

Det glöms nog lätt bort att Jan Johansson är Sveriges främste jazzmusiker. Jag ska inte utge mig för att ha stenhård koll på hela hans katalog, eller för den delen jazzen som helhet, men detta är något som går utöver genrer. Så långt in i den svenska själen att det gör ont. Redan första anslaget på pianot framkallar bilder av en gammal röd stuga i tallskogen eller av en bonde som i gryningen plöjer en åker. Det känns som soundtracket till ens barndom, även om man man aldrig tidigare hört det.

Do you know who you are?32. Texas Is The Reason – Do you know who you are? (1996)

Kidsen av idag har tagit över begreppet ”emo” och gjort det till en slags klädstil eller känslotillstånd. Nu är det inte meningen att låta gammal, men när jag växte upp var emo bara en musikstil sprungen ur hardcoren. Där regerade grupper som Jawbox, Embrace och Sunny Day Real Estate. Men finaste plattan från hela eran kom ändå från gruppen Texas Is The Reason. För hur skulle ett band som tar sitt namn från en Misfitsstrof och sin albumtitel från det sista John Lennon fick höra i livet kunna misslyckas?

Music From Big Pink31. Band – Music From Big Pink (1968)

Efter att ha suttit och jammat med en motorcykelskadad Dylan i nått år var det dags att stå på egna ben. Ronnie Hawkins hade fått lämnas åt sitt öde sedan länge och nu fick Robbie Robertson och gänget ge sig ut själva på isen för att se om den höll. Den höll! Några restlåtar från Basement Tapes-sessionerna fick kompletteras med i princip enkom rockklassiker. Ett mästerverk, helt enkelt.

Annonser

10 svar to “1900-talets bästa album – Del 2”

  1. Sofia Says:

    Än så länge bara ett sådant där band som bara gör b-sidor av a-sidor som inte finns. Vilken bra lista du gör! Patti Smith är kvinnan hela dagen, så sant så sant.

    Vid för snabb scrollning blir Jan Johansson till Jan Johansen. Jag var på väg att ta bort dig från vännerna på facebook där ett tag. Tur att jag gick tillbaka en gång till.

  2. JENS Says:

    Alltid spännande med listor – ser fram emot fortsättningen. Känns svårt att kommentera om man saknar något med tanke på att det är långt kvar. Men hur är det med kvinnorna? Det kanske kommer fler mot slutet.

    • meetthepete Says:

      Tyvärr kommer man alltid få leva med det faktum att det man gillar absolut mest är vita, västerländska män. Det går liksom inte att kvotera in på en lista, men man kan ju absolut diskutera varför det ser ut som det gör.

  3. JENS Says:

    Just det – om du gillar Jan Johansson ska du definitivt kolla upp Borah Bergman Trio på bolaget Tzadik. Finns i Spotify – albumet Luminiscence. Lite mer ”fritt” emellanåt, men en svinbra och legendarisk pianist. Visst du föresten av vår tjänstlediga kollega Jenny är tillsammans med Anders Johansson – Jans son och tillika trumslagare i Hammerfall.

    • meetthepete Says:

      Det ska jag absolut kolla upp. Bra tips!
      Världen är verkligen liten. Jag tror att min systers dotter går i deras sons klass. It’s all connected, man!

  4. Lisa Says:

    Tyvärr kommer en alltid få leva med det faktum att det en ogillar absolut mest är vita, västerländska män.

  5. Felicitas Says:

    Hmm it looks like your site ate my first comment (it
    was extremely long) so I guess I’ll just sum it up what
    I submitted and say, I’m thoroughly enjoying your blog.
    I as well am an aspiring blog writer but I’m still
    new to the whle thing. Do you have any suggestions for novice blog writers?
    I’d definitely appreciate it.

  6. vehicle graphics Says:

    I am really thankful to the holder of this web page who has shared this
    fantastic post at at this place.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: